Direktlänk till inlägg 1 juni 2007
Ja, i går så var jag hos min vän på kaffebesök och mysprat. Hon dukade fram varsitt nybakat favoritbakverk Wienerbröd som jag bara älskar och kan inte tacka nej till. Till saken hör den att jag har varit stenhård mot mig själv när det gäller att stoppa i mig onyttiga saker av ett speciellt skäl (bantning). Kände hur det vattnades i munnen av bara åsynen av dessa 2 läckerbitar. Tyckte det tog evigheter innan kaffet var klart så jag kunde hugga i mig det goda (kaffet kändes oviktigt med tanke på vad mina ögon såg.) Jueaaah, nu var det klart, tålamodet var över. För att inte verka för drägglig så tar jag försiktigt Wienerbrödet mellan pekfingret och tummen och suktade mmmmmm, tar den första tuggan och njuter enormt, då skedde det jag minst anade. Till berättelsen hör att bredvid mig sitter en hund "av modell större". Den slår till min arm med tassen och och vips så ligger läckerbiten på golvet för att direkt försvinna i munnen på en lycklig (också en drägglig varelse,) som gillar godsaker. Fick till min stora förvåning bara en liten tugga. Det var nog en mening med det hela, skulle synda (med ett Wienerbröd) trotts att jag har varit så hård mot mig själv när det rör sig om onyttiga intag pga. mitt bantande !Surt sa räven om rönnbären.. ~ Den som gapar efter mycket, mister oftast hela stycket, så blev det för mig ! ~
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | ||||
|